söndag 26 juli 2015

Högsommar?

Årets sommar tillhör inte direkt de största glädjeämnena. Visserligen började juli nästan för bra med nästan kalifornisk värme under en vecka men sedan har det bara gått nedåt. När jag nu tittar på termometern och konstaterar att den står på 14 grader är det inte precis tillfredsställelse man känner. Vid den här tiden bör sommarvärmen kulminera. I stället måste man sätta på värmen inomhus för att inte frysa om fötterna. Nåväl, under mer än 40 år av trädgård har man fått vara med om det mesta, både kallare och blötare juli än i år. Fast just nu känns det inte direkt som någon tröst. Men om vi människor nu skulle vilja ha det lite varmare och torrare så tycks en del växter i trädgården inte ha så mycket emot vädret. Ja, en del tycks till och med trivas ovanligt bra.

Nu blommar exempelvis en del liljor lika bra som vanligt, bland annat den höga pampiga drottningliljan, Lilium superbum. Den finns i en gul variant och det är den som jag lyckats få fram, då jag för många år sedan sådde den. Mer än två meter höga blommor och den breder ut sig med rhizomer. Kanske lite väl kraftigt tycker nog en del svagare grannar.

 
En granne som kanske börjar känna sig lite trängd är den "svarta" krolliljan, Lilium martagon 'Norrland' men än så länge står den sig hyfsat i konkurrensen.
 
 
Med ett lite större säkerhetsavstånd växer koralliljan, Lilium pumilum, som dock blivit lite nedslagen av det senaste dygnets kraftiga regn.
 
 

 



De senblommande pionerna har inte blommat över än. En av mina absoluta favoriter, som är gammal i trädgården men som jag av olika skäl tvingade flytta för några år sedan är ' Jappensha-Ikku'. Efter det har blomningen uteblivit under en period men i år kommer den så smått igen. Jag fick en bild som jag själv tycker är ovanligt lyckad då det gäller hur ljuset faller. Det här är en pion som man inte ser alltför ofta men den har funnits under rätt många år hos Cedergrens på Råå. Om så är fallet än vet jag inte.
 
 
En annan pion som tillhör favoriterna är 'Couronne d'Or'. Härlig kontrast med de mörkröda teckningarna på vissa av kronbladen och dessutom en mycket speciell doft. Kan rekommenderas som snittblomma, bland annat just på grund av doften, som fyller ett rum utan att på minsta sätt kännas påträngande.
 
 
Trots alla fina blommande perenner, som kommer nu, är det ett träd som jag speciellt njuter av i trädgården. Det är en katsurahybrid, Cercidiphyllum japonicum x magnificum. Den sådde jag för 11 år sedan, 2004 och fröerna kom från Göteborgs botaniska, där man gjorde den här korsningen, vilken sannolikt är den första av sitt slag. De olika plantorna från de här fröerna har visat sig bli rätt olika och jag är tacksam för att just denna som jag behöll själv har visat sig ovanligt lyckad. Den har mycket vacker färg på bladen vid utspringet på våren och dess växtsätt är ovanligt lyckat. Tillika har den fin höstfärg. Trädet står i kanten av min tomt och många som passerar kommenterar, och undrar vad det är för ett härligt träd. Själv går jag förbi det varje morgon på sommaren/hösten, då jag går till brevlådan för att hämta tidningen. Varje gång tittar jag till lite extra och känner mig lycklig över att ha ett så vackert träd. Jag tror att det är den enskilda individ i trädgården som jag skulle sörja allra mest om det hände något med.
 




torsdag 9 juli 2015

Gott och blandat

En kort fotorunda i trädgården så här i första halvan av juli gav lite blandat resultat. Först en bild på en bredbladig kalmia, Kalmia latifolia. Sorten minns jag inte säkert och jag tycks ha slarvat med anteckningar. Kvar på busken satt en etikett men på den var texten helt utplånad. Den är köpt för rätt många år sedan i en plantskola i Paderborn i Tyskland. Sådant minns jag säkert men med sortnamnet är det sämre. Jag tror mig minnas att det rör sig om 'Ostbo Red' men det skulle jag inte våga ta gift på. Den har inte stått så särskilt bra till och dessutom flera gånger blivit betad av rådjur, så det är faktiskt första gången den blommar hos mig. Kalmia är ett släkte som kommit lite i skymundan men det är härliga blombuskar som vill ha samma villkor som rododendron. Namnet hedrar Linnélärjungen Per Kalm som utforskade det nordamerikanska växtlivet.
 
 
Nästa bild visar en lökväxt från stenpartiet, prärielök, Allium cernuum. Mycket tilltalande med sina droppformiga hängande småblommor. Absolut värd att odla och kräver inte något speciellt mer än lagom väldränerad jord. Själva löken lär vara ätbar men det är väl synd att äta upp den här fina blomman.
 
 
Perennerna har sin främsta blomtid framför sig. Här en bild från en av perennrabatterna. Bilden är främst tänkt att visa den stora pampiga blåklockan. Den heter Campanula latifolia 'Lotzes Dark Bells'. Den kommer från Göteborgs botaniska som fick den som felaktigt namnsatta fröer. Det visade sig utvecklas till denna vackra hässleklocka, som nu fått ett helt eget sortnamn. Till höger om denna syns strandirisen 'White Swirl' och snett framför den en Gillenia trifoliata just på väg att slå ut sina blommor.
 
 
På förra bilden skymtar en spaljé som jag byggde, dels för att få lite vindskydd till perennerna, dels som skuggning för min orkidérabatt på norrsidan. På spaljén finns numera två klematis. Det är en vitblommande som heter 'Sparkler' och dels en rödviolett vid namn 'Red Pearl'.
 
 
 
 
Den första liljan hos mig är fläcklilja, Lilium hansonii. Det är en robust och lättodlad lilja som jag tycker står emot liljebaggarna bra. Det blir lite hål på bladen men det brukar den inte bekymra sig så mycket om. Lätt att så. De här tror jag tog enbart tre år på sig från sådd till första blomma.