söndag 28 april 2019

Sommaren har kommit


Värmen kom tvärt vid påskhelgen och SMHI har noterat meteorologisk sommar i stora delar av Sydsverige. Värmen kulminerade i fredags då min termometer på landet visade som mest 27,1 grader. Det har gjort att växtligheten utvecklas i rasande fart men också att det precis som förra våren raskt blev extremt torrt trots stort nederbördsöverskott i mars. Nu lördag och söndag kom lyckligtvis regnet. Jag hade redan fått börja vattna en del. När detta skrevs har det regnat i stort sett ett helt dygn i sträck men jag har ingen uppgift om hur mycket som kommit. Det får nog ändå anses tillräckligt för tillfället.

Den här lilla japanska hundtandsliljan gläder lika mycket varje år. Den växer inte till sig något där den står men kommer troget tillbaka med en blomstängel varje år i slutet av april. Det är den finaste hundtandsliljan jag vet och namnet är enligt den etikett som följde med den Erythronium sahohime. Den finns inte med i SKUD och i RHS växtdatabas står namnet som ”unchecked”. Jag köpte den en gång från Jaques Amand, som jag räknar som tillförlitlig. När jag söker på Google hittar jag mest mina egna bilder och beskrivningar. Ovanlig i odling eller fel namn?



Mina första rododendron börjar blomma och det ser ut som det skall bli en mycket riklig blomning i år. Jag lär komma tillbaka i framtida bloggar med en bilder på mina nya rododendron. Här är det en som jag haft rätt många år men som först under senaste åren börjat blomma ordentligt. Det är Rhododendron pseudochrysanthum, taiwanrododendron. Det svenska namnet berättar var den kommer ifrån, alltså Taiwan. Där växer den på hög höjd men man undrar ändå lite över härdigheten hos oss. Det har gått bra hittills och det kanske är varma torra somrar som krävs för att den skall blomma ordentligt.



En annan rododendron som börjat blomma är hybriden mellan R tsariense och R yakushimanum. En fin hybrid som jag köpte för några år sedan på rododendronsällskapets försäljning. Jag siktade mest på att få en planta med fina blad. Så är det. De nya bladen har ett fint rött indument och de behåller den färgen på undersidan. Men också blommorna duger, särskilt just då de slår ut med en fin rosa färg på knopparna. Blommorna bleknar till mycket ljust rosa, nästan vitt.



En magnolia som i år blommar rikligare än någonsin är Magnolia salicifolia, pilbladsmagnolia. Det är en egen frösådd jag gjorde för många år sedan och det har dröjt länge innan den börjat blomma. Jag är osäker på exakt när men det är mer än 20 år sedan jag sådde den. Den har visserligen blommat en del under några år men inte i närheten av vad den gör i år. Ännu ett resultat av förra årets varma sommar?



Slutligen Pieris japonica, japansk buskrosling. Även den blommar ovanligt rikligt. Tyvärr står den lite trångt så den syns inte riktigt som den borde.



torsdag 18 april 2019

Snö och sommarvärme


Förra helgen tillbringade jag i Hamburg för besök på lite plantskolor och på trädgårdsmässan i Kiekeberg. Ingen höjdare visade det sig att åka söderut. Vintern slog till i Tyskland. På morgonen i lördags då jag kom ned till bilen utanför hotellet för att ta mig till trädgårdsmässan såg det ut så här. Snö som visserligen smälte men temperaturen var bara strax över noll.



Hemma igen i söndags var det betydligt angenämare och här är i dag mindre än en vecka senare rena sommaren med 19 grader och sol som bränner så pass, att man börjar leta skugga. I lökhuset blommar Iris orchioides ’Baschi’. Det är en knöliris från Centralasien som kanske skulle klara sig i lökbäddens grus men jag odlar den för säkerhets skull i kruka och torrt under sommaren.



I lökbädden finns däremot den lilla Narcissus scaberulus, liten gulljonkvill från Portugal. Den har nu närmare 20 år på nacken i min trädgård och har skött sig bra, först i stenpartiet och sedan i lökbädden planterad i grus.



Lika gammal hos mig är Fritillaria montana, späd klocklilja från Sydeuropa. Ingen särskilt uppseendeväckande blomma men sedd så här på nära håll har den en närmast grafisk skönhet.



Mera uppseendeväckande är den här släktingen, Fritillaria ’Early Magic’. Det är en alldeles ny korsning mellan F eduardii och F raddeana. Blommar mycket tidigare än den vanliga kejsarkronan som den annars liknar en hel del.


I dess närhet blommar nu den första pionen. Det är Paeonia obovata, lackpion. En form med extra mörka blad, som i botaniska populärt kallas ”den svarta pionen”, syftande på bladen. Jag fick en liten planta för några år sedan av Henrik efter det att jag hjälpt till med en guidning. Jag har misskött den en aning eftersom den först fick en lite olämplig placering. Nu har den flyttats och verkar repa sig.


Slutligen de första blommorna i min tuffsten. Det är Draba polytricha, björnmossdraba som redan börjat blomma.



lördag 6 april 2019

Så kom värmen


Torsdag-fredag gav vårens hittills varmaste dagar här i Göteborgstrakten. Temperaturen hos mig på landet var uppe och snuddade vid 20-gradersstrecket. Officiellt fick Göteborg under torsdagen enligt SMHI 19,1 grader. Högsta uppmätta temperaturen hittills den här våren i Sverige. Jag hade en aning om vad som skulle komma och valde att göra den första övernattningen på landet. Det brukar jag se som invigning av våren och det brukar firas med ett glas billigt bubbel.

Nu är det full fart också på ogräset. Alla de fröer som inte grodde under torkan kom igång med regnet under hösten. Jag orkade inte rensa då, vilket nu får ses som ett misstag. Det gäller att få bort det som blommar tidigt, så att inte det hinner fröa av sig. Det blev alltså mycket rensning i den varma solen.

I stenpartiet står nu Corydalis malkensis i full blom. Många fröplantor har det hunnit bli. Jag kan inte nog berömma den här växten. Blommar före det mesta, sprider sig lätt men stör inte på minsta vis eftersom den vissnat ned, när resten av växterna kommer igång.


På lökängen är det dags för det andra floret med främst narcisser. Några har kommit igång ordentligt men jag väntar på flera.


Fritillaria raddeana, halmgul kejsarkrona hade just börjat visa färg vid en tidigare blogg. Nu är den helt utslagen.


I närheten av den finns en av de tidigast blommande buskarna, Abeliophyllum distichum, vinterbuske, som ibland kallas vit forsythia. Den är inte nära släkt med forsythia även om den tillhör samma växtfamilj. Vilt återfinns den i Korea. Namnet kommer från att den blommar tidigt på bar kvist och att blommorna till formen påminner om forsythia fast vita och betydligt mindre. Busken är ung och än så länge liten. Den växte trots torkan väldigt bra i somras och satte mycket knopp. Än är det dock långt innan den är fullvuxen.



 Stachyurus chinensis ’Celina’, kinesisk pärlsvansbuske,  är en ovanlig buske som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet. Jag köpte den förra året från B’Ströö i Byxelkrok på Öland och den är ännu för ung för att vara någon riktigt bra representant för arten. Den behöver flera år till på nacken innan man kan se potentialen på riktigt. Så småningom blir den minst 2 meter hög. I Göteborgs botaniska finns en syster till den från Japan, nämligen Stachyurus japonica som blommar fint varje år tidigt på våren.