Återblick maj

Så fortsätter återblicken på den gångna säsongen och börjar med blomningen i min klematislund den 10 maj. Det är några kvarstående stammar av enar som får bilda underlag för en grupp av olika klematis. Sorterna är valda så att det skall finnas blommor från tidig vår till sen höst. Nu i maj är det tre sorter som blommar,  ’Blue Dancer (Alpina), ’Polarlight’ (Fauriei) och ’White Lady’ (Macropetala). Än har de inte helt lyckats täcka enstammarna men är på mycket god väg.

 



I stenpartiet är ett nytillskott Edraianthus montenegrinus, en blåklockssläkting från bergen på Balkan. Står i grus bakom en stor sten och med mullrik jord på djupet. Lär skall vara känslig för torka på sommaren men hade inga problem i det läget den här torra sommaren.

 

 

I stenpartiet står också en frösådd av Paeonia cambessedesii. Den är planterad mellan några kalkstenar, med mycket grus och krossad kalksten. Jag tror att den skall känna sig hemma med det eftersom den, som jag förstått, naturligt växer på kalkrik mark på Balearerna. Jag har täckt den under vintrarna med en glasskiva och den har nu vuxit till sig så pass att den för första gången blommade i år. Jag är klar över att den nog växer på gränsen av vad den tål men hoppas naturligtvis på att den skall ge mig fler år med blommor.

 

I min lund har jag ett par orkideer av släktet Cypripedium, bl a sorten ’Ulla Silkens’ Det är en hybrid mellan Cypripedium reginae och Cypripedium flavum. Den är väl etablerad och blommar numera varje år med många vackra blommor. Av någon okänd anledning verkar läppen få lite olika kraftig färg olika år. Det här året var de speciellt färgrika.

Slutligen en tulpan som blommar sent och som är en av mina absoluta favoriter. Det är Tulipa sprengeri. Den står här i väldränerad jord i stenpartiet men jag har den också i vanlig rabattjord och den trivs bra på båda ställena. Detta är köpta lökar och de är väldigt dyra. Det kan man förstå när man sått den för utvecklingen till blombar lök är verkligen tålamodsprövande långsam. Jag har sådder på gång men inga som är utplaneringsbara.

 







 



Återblick april

April är en riktig blomstermånad i trädgården, även om det vanligen är maj som kallas för det. Särskilt gäller det då våren är mild och tidig som var fallet 2014. Mycket av det som normalt blommar i maj blommade i år redan i slutet av april. Ett exempel på detta är Magnolia ’Spectrum’. Bilden togs den 29 april och det är någon eller några veckor tidigare än vad som är vanligt. ’Spectrum’ är en hybrid mellan M liliiflora ’Nigra’ och M sprengeri. Den blev min favorit då jag för första gången såg den blomma i Kew Gardens i London. Lyckligtvis fick jag direkt tag på den då jag kom hem och den har visat sig trivas bra i ett lite halvskuggigt läge i trädgårdens norrsluttning.

 

Rhododendron pemakoense, pemakoalpros, skaffade jag för några år sedan utan att egentligen ha en aning om hur den skulle se ut. Den enda jag visste var att det skulle vara en låg småbladig alpin form, som storleksmässigt skulle passa in i min samling av småvuxna rododendron i söderläge. När den blommade blev det en angenäm överraskning. Blommorna är stora i förhållande till det lågväxta formatet och de små bladen och har en härlig rosa färg. Den kommer från hög höjd i Tibet och är därför tålig mot låga temperaturer. Den tidiga blomningen kan emellertid vara problematisk i en trädgård där man har problem med sena nattfroster men annars är den värd att rekommendera.



 

I stenpartiet är det en hel del som brukar blomma i april och så var fallet även 2014. Arabis stelleri var japonica är vintergrön och bildar en låg kompakt kudde med djupt mörkgröna blad, som är attraktiv även då den inte blommar. Vid blomningen i slutet av april eller början av maj får den vita blommor i klasar.

Redan i början av april blommar Primula x venzoides. Den här bilden togs den 3 april vilket är två veckor tidigare än vanligt. Detta är en typ av primula som kommer från alpin miljö och behöver sol och väldränerat för att trivas. Jag har planterat ett flertal sådana och det har inte alltid lyckats så bra. Just denna har nu överlevt i alla fall i 6-7 år. Vid sökning på internet har jag kunnat konstatera att det är en hybrid mellan P tyrolensis och P wulfeniana. Hybriden beskrevs ursprungligen i Nuovo Giornale Botanico 1873. Därutöver har jag inte hittat mycket uppgifter om den. Plantan kommer från Göteborgs botaniska och jag ser det som en garanti för äktheten. Varje år har den inte blommat men tycks ändå var odlingsbar om den får rätt förutsättningar. Det kan vara lämpligt att skydda över vintern mot regn och väta men hos mig har den klarat sig utan någon täckning.

 

Betydligt mera robusta är bergenia. Många kanske tycker att det är ett släkte som är lite väl robust. En art som inte är överdrivet expansiv är Bergenia ciliata. Den breder ut sig en aning i sidled men bildar en sammanhållen tuva. Jag har den i ett norrläge där solen kommer åt på sommaren men där det är skugga under vinterhalvåret. Den är vintergrön och är som sådan attraktiv för rådjuren. Lyckligtvis verkar de inte ha upptäckt den än hos mig. Tidigt på våren kan de gamla bladen bli lite fula men då kommer å andra sidan de fina rosafärgade blommorna.

I april blommar också de tidigaste hundtandsliljorna. En utsökt vacker hundtandslilja är Erythronium ’White Beauty’. Ursprunget är lite oklart men det är troligen en selektion av E californicum. Bilden är tagen den 25 april och den är här just på väg att spricka ut. Blomningen sträcker sig en bit in i maj.Bäst trivs den i halvskugga i väldränerad, mullrik jord. Så växer den hos mig i mitt norrvända lilla stenparti.

 

 

 



 



 



Återblick, februari - mars

Nu är det dags att gå igenom alla de bilder som tagits i trädgården under säsongen och att erinra sig lite av vad som lyckats bra och kanske också vad som lyckats mindre bra. En mild vinter och en varm vår gav tidig blomning. Februari och mars var vardera fem grader varmare än normalt och april fyra grader.  När man jämför datum på bilder av samma växt mellan åren kan man se att 2014 var det mycket som blommade ett par veckor, upp till en månad, tidigare än vad det brukar.

I februari och mars är det huvudsakligen lökväxter som blommar. Den allra tidigaste 2014 var Colchicum trigynum som stack upp i lökbädden redan den 17 februari, tätt följd av Crocus chrysanthus, bägarkrokus. Colchicum trigynum ser man ibland i vissa böcker under namnet Merendera trigyna. Merendera karaktäriseras av att kronbladen faller isär när blomman utvecklas. Karin Persson, vår göteborgska Colchicumexpert har i sin monografi över släktet Colchicum argumenterat för att det inte finns tillräckliga motiv för att särskilja ett särskilt släkte Merendera.

Den första bilden visar hur C trigynum såg ut i min lökbädd den 17 februari och den andra bilden, som är från ett tidigare år, visar de fullt utslagna blommorna. Den har kommit till mig som vildinsamlad från Armenien via en trädgårdsvän här i Sverige. Den planterades 2007 och har klarat sig bra, odlad i grus, i min upphöjda lökbädd. (På den bilden har också smugit sig in ett exemplar av Colchicum serpentinum)

 

 

Tidiga var i år också våririsarna ; Iris reticulata (våriris), Iris histrioides (snöiris) och hybrider mellan dessa och med Iris winogradowii (gul våriris), som förs samman i den s k Reticulata-gruppen. Ger man dem en placering i jord med god dränering och där det är rimligt torrt på sommaren klarar de sig bra i vårt klimat. Särskilt gäller det de sorter som har inslag av I histrioides i härstamningen. De första började i år blomma redan en vecka in i mars och här kommer en bildkavalkad. Bilderna ger en bra illustration av mångformigheten hos Iris reticulata.

Iris reticulata (KPPZ 90-160). Insamlad vid Turkiet-expeditionen 1990 av Kammerlander, Pasche, Persson, Zetterlund. Inget sortnamn.

Iris reticulata. Insamlad i Armenien; se ovan Colchicum trigynum.

Iris (Reticulata-gruppen) ’Halkis’. Från berget i Halkis i Turkiet.

Iris (Reticulata-gruppen) ’White Caucasus’. Första vita sorten, funnen i ett bestånd av i övrigt purpurfärgade i Armenien.

Även vildtulpanerna i lökbädden blommade mycket tidigt. Den första, som blommade den 24 mars, var Tulipa bifloriformis ’Starlight’. En selektion från arten, som har sin hemvist på hög höjd långt borta i öster i Kirgizistan, Tadzjikistan och nordvästra Kina. Där finns flera stycken liknande arter som bara skiljer sig i obetydliga detaljer, så det kan vara omöjligt för amatören att särskilja dem. Mycket trevlig, tidig och rikblommig liten tulpan, som inte alls är svårodlad i väldränerad, gärna sommartorr jord.









 

 

 

Hemskt mycket höst

Flyttlasset gick från landet till stan i måndags den 6 oktober, fast egentligen är det inte så mycket flyttlass numera. Det mesta finns i två upplagor så det är inte särskilt mycket som behöver flyttas. Sommarkläderna finns på landet och vinterkläderna i stan, så det handlar mest om att tömma kyl och frys och en del krukväxter som skall flyttas med. Väl framme i stan bröt hösten ut på allvar med kallt och blåsigt väder och passerande regnområden. Löven faller från träden och virvlar på gatorna precis som det brukar på hösten. I går när jag gick och handlade kände jag absolut att de där höst-/vinterjackorna får komma fram från garderoben snart. Vinden ven otäckt längs Danska Vägen.

Jag lämnade en höstvacker trädgård med en hel del blommor och många fina höstfärger. Då det gäller det senare togs priset av en av de japanska lönnarna i mitt ”Japan”. Det är Acer japonicum ’Aconitifolium’ som lyser så här rött och vackert.

 

Den har ett tilltalande bladverk även på sommaren, som synes av den här bilden från maj i år. Den är ännu ung och kan förväntas bli betydligt större. Enligt beskrivningen blir den ungefär 1,5 meter hög med tiden. Enligt min smak en av de allra finaste japanska lönnarna.



 

Jag har börjat möblera om i mitt kallväxthus, där jag i fortsättningen kommer att ha en lökbädd för lite ömtåligare lökar som bäst odlas i kruka. Därutöver blir det en förökningsbädd och lite plats för barnbarnen att odla tomat, gurka och chili (exempelvis). I lökkrukorna blommar nu lite höstblommare. En sådan är Colchicum montanum, som i och för sig har visat sig fungera hyfsat även utomhus. Jag hoppas på att den skall trivas ännu bättre inne i ”lökhuset”.

 

 

Nu handlar det om stadsaktiviteter en tid framöver. En av dessa är att gå igenom sommarens trädgårdsbilder, bearbeta och spara dem i sina mappar. Jag får återkomma när det är klart med lite återblickar på den gångna säsongen.