lördag 20 augusti 2016

Bra sommar

Jag får säga att jag känner mig nöjd med sommaren så här långt. Det har varit flera perioder med riktigt varmt och skönt väder även om det också blandats ut med kyla och regn. I genomsnitt har det väl jämnat ut sig till något tämligen normalt men ett bestående minne är ändå att det varit ett antal riktigt sköna dagar och kvällar. Särskilt var det fallet innan sommaren enligt almanackan skulle börja. Slutet av maj och början av juni bjöd tidvis på riktig högsommarvärme och tyvärr för trädgårdens del också ordentlig uttorkning. Lyckligtvis kom regnen i sista minuten och växtligheten repade sig efter att ha hängt på ”gärsgår’n” ett tag.

Sedan jag senast skrev något här på bloggen har trädgården bjudit på en hel del glädjeämnen. Här kommer några.


Den första är en växt i familjen Gentianaväxter. Insamlad vid en Kinaexpedition 2008 av två Henrik och en Henning vilket gav förkortningen HeHeHe. Artnamn än så länge obekant. Går därför under namnet Tripterospermum sp (HeHeHe 220). Blommade så smått förra året men i år var blomningen riktigt riklig. Den får närmast ses som en klängväxt och borde kanske ha något att klänga sig upp på. Men jag tänkte mig den som marktäckare och får väl se hur det utvecklas.


I den djupa skuggan under mullbärsträdet blommade i juli Ligularia przewalskii, spirstånds. Den långa torrperioden i maj-juni tog kål på huvuddelen av de övervintrande mördarsniglarna här och i år fick den vara helt i fred, vilket gav både hela och fina blad och ordentlig blomning.


Ovanför den breder alltså mullbärsträdet ut sig. Det är en hybrid som tagits fram i Göteborgs botaniska trädgård och jag får skam till sägandes erkänna att jag inte kan erinra mig vilka föräldrarna till det här välartade barnet är. Den har växt betydligt mer än vad jag tänkte mig och är ett vackert träd, som dock egentligen skulle behöva mera plats. I år var bärskörden för första gången riktigt riklig och jag kunde äta massor av riktigt välsmakande mullbär. Enligt min smak lika goda som äkta Morus nigra, om än kanske lite mindre i storlek.



Tvärs över gräsmattan cirka 10 meter bort växer kinesträdet, Koelreuteria paniculata. Det är frösått av mig för 16 år sedan. Fröerna plockade jag på marken på en parkeringsplats vid en vägkrog  i Schweiz. Enstaka blommor har jag haft tidigare men i år är blomningen imponerande. Också det trädet har hamnat en aning i kläm och växer därför snett.



Den säckbuske, Ceanothus ’Gloire de Versailles’, som jag planterade i höstas har nu i sommar också blommat. Mina försök med andra arter av Ceanothus har inte utfallit väl, men den här får nog räknas som ett tämligen säkert kort här. Det som är lite äventyrligt är att de oftast säljs på hösten och då blir första vintern en extra prövning. När denna nu klarat den utan problem hoppas jag på en ljus framtid.


Jag skrev ”bjudit på glädjeämnen”. Nästa bild visar inte direkt något jag bjudits på, utan frukten av rätt hårt arbete. Det är ett nytt område i den vilda delen av trädgården som jag röjt och ställt i ordning för plantering av mera ”tama” växter. Kaprifol, björnbär, örnbräken och diverse sly är sådant som grävts upp och rensats bort. Alltsammans hamnade i en rejäl hög tillsammans med en del annat som klippts eller sågats bort och eldades upp för ett par dagar sedan. Nu omvandlat till en hög med vit och fin aska får det återgå till cirkulationen. Till våren skall här planteras. Återkommer då med rapport.