torsdag 9 juli 2015

Gott och blandat

En kort fotorunda i trädgården så här i första halvan av juli gav lite blandat resultat. Först en bild på en bredbladig kalmia, Kalmia latifolia. Sorten minns jag inte säkert och jag tycks ha slarvat med anteckningar. Kvar på busken satt en etikett men på den var texten helt utplånad. Den är köpt för rätt många år sedan i en plantskola i Paderborn i Tyskland. Sådant minns jag säkert men med sortnamnet är det sämre. Jag tror mig minnas att det rör sig om 'Ostbo Red' men det skulle jag inte våga ta gift på. Den har inte stått så särskilt bra till och dessutom flera gånger blivit betad av rådjur, så det är faktiskt första gången den blommar hos mig. Kalmia är ett släkte som kommit lite i skymundan men det är härliga blombuskar som vill ha samma villkor som rododendron. Namnet hedrar Linnélärjungen Per Kalm som utforskade det nordamerikanska växtlivet.
 
 
Nästa bild visar en lökväxt från stenpartiet, prärielök, Allium cernuum. Mycket tilltalande med sina droppformiga hängande småblommor. Absolut värd att odla och kräver inte något speciellt mer än lagom väldränerad jord. Själva löken lär vara ätbar men det är väl synd att äta upp den här fina blomman.
 
 
Perennerna har sin främsta blomtid framför sig. Här en bild från en av perennrabatterna. Bilden är främst tänkt att visa den stora pampiga blåklockan. Den heter Campanula latifolia 'Lotzes Dark Bells'. Den kommer från Göteborgs botaniska som fick den som felaktigt namnsatta fröer. Det visade sig utvecklas till denna vackra hässleklocka, som nu fått ett helt eget sortnamn. Till höger om denna syns strandirisen 'White Swirl' och snett framför den en Gillenia trifoliata just på väg att slå ut sina blommor.
 
 
På förra bilden skymtar en spaljé som jag byggde, dels för att få lite vindskydd till perennerna, dels som skuggning för min orkidérabatt på norrsidan. På spaljén finns numera två klematis. Det är en vitblommande som heter 'Sparkler' och dels en rödviolett vid namn 'Red Pearl'.
 
 
 
 
Den första liljan hos mig är fläcklilja, Lilium hansonii. Det är en robust och lättodlad lilja som jag tycker står emot liljebaggarna bra. Det blir lite hål på bladen men det brukar den inte bekymra sig så mycket om. Lätt att så. De här tror jag tog enbart tre år på sig från sådd till första blomma.
 

 
 
 






5 kommentarer:

  1. Igår, när jag gjorde en tur till Klippträdgården i botaniska, hade drottningliljan slagit ut i den skumma delen och reste sig säkert en bit över två meter. Vilken syn! Jag fattar inte varför jag inte köpte fröer när det erbjöds?!
    Vad skönt att även du kan slarva med namn...
    Blomningen är sen i år. Jag kan inte komma ihåg att luktpionerna skulle blomma så dags? Om det här kylslagna vädret fortsätter har jag pionblomning till minst i mitten av juli...??!!
    Ha det gott!
    Anja

    SvaraRadera
  2. Jag tror inte att jag slarvat med namn. Lilium hansonii är rätt. Jag har drottninglilja, Lilium superbum också men den blommar inte riktigt än. Om du sett gulblommande drottninglilja i botaniska tror jag faktiskt att den kommer från mig. Jag har gett lökar av den till Henrik för ett par år sedan.

    SvaraRadera
  3. Är din drottninglilja också så där rysligt hög?
    /A

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag kanske missuppfattade dig. Du menade nog att jag slarvat med sortnamnet på kalmian och inte på fläckliljan. Det är helt riktigt. Det har jag och tyvärr är det nog inte det enda!

      Drottningliljan blir mycket hög. Den är betydligt högre än jag och säkert närmare 2,5 meter. Jag återkommer nog med lite mer om liljorna i trädgården lite senare.

      Radera
  4. Åh, vad glad jag blev när jag upptäckte din blogg via Anja! Hit återkommer jag gärna för att lära!
    Kalmia är lite av en utmaning även utan rådjursattackerdjursattacker. Jag har en ljusrosa som blommar visserligen varje år, men verkar vara helt utmattad efteråt.
    Hälsar
    Marya

    SvaraRadera