Plötsligt blev det sommar

Det som är skillnaden mellan begreppen ”klimat” och ”väder” är bland annat att i det första begreppet har det skett en utjämning till genomsnitt. En mars som är kallare än normalt kan exempelvis följas av en april som är varmare än normalt. I det långa loppet jämnar det ut sig. April har hittills enligt SMHI varit tre till fyra grader varmare än normalt i våra trakter och i den gångna veckan fick vi vissa dagar med rena sommartemperaturer. Det har gjort att växtligheten tagit ifatt förseningen och nu är allt i stort sett som vanligt. Jag såg i dag hur kastanjerna har börjat öppna sina knoppar och små ljusgröna blad vecklat ut sig.

I går njöt jag i fulla drag på landet med 23 graders värme och man kunde lätt klädd äta sin lunch ute i ett skuggigt läge utan minsta obehag. I söder blommar många växter vid ungefär normal tid nu, ja i en del fall tidigare än förra året. Ett exempel är halmgul kejsarkrona, Fritillaria raddeana.

I lökbädden hittar man de små blommorna av Tulipa bifloriformis ’Starlight’. Den lilla narcissen som syns på bilden är en obekant rymling från någon närstående gammal plantering. Jag har totalt tappat kontrollen på de här småttingarna som dyker upp här och där, troligen spontansådda. Jag antar att den härstammar från någon sort i gruppen cyclamen-narcisser, som jag planterade en del av på 90-talet. Huvuddelen har flyttats härifrån, då jag helt grävde upp och lade om stenpartiet i början på 00-talet men nu dyker en del små ättlingar upp här och där.

Mera svårodlade lökväxter försöker jag odla i kruka i mitt lökhus. Allt går inte så bra men nu blommar i alla fall en fin junoiris, Iris orchioides ’Baschi’. Jag har haft problem tidvis med att små möss gnager på blomknoppar och de första bladspetsarna på just iris och även krokus. Ingen jätteskada men blommorna deformeras.

I skuggan i woodlandet breder ungersk tandrot, Cardamine glanduligera ut sig i stadig takt. Den har väl lite mer än tio år på nacken i det här läget och de första åren gick det långsamt. Nu växer den med flera kvadratmeter per år. Det finns plats för mycket till.

I stenpartiet börjar nu, ett par veckor tidigare än förra året, stor backsippa att blomma, Pulsatilla vulgaris ssp grandis. En underart som tidigare sågs som en egen art, men nu inordnats som underart till vanlig backsippa. Den är alltid tidig - flera veckor tidigare än andra backsippor.

I förra bloggen berättade jag om den nyröjda delen av tomten i söder och hur jag planterat rododendron i en del av den. I går planterade jag i den solbakade delen där en syddracena, Cordyline australis ’Purpurea’.

Nu tänker ni som läser detta, att något gått riktigt snett i huvudet på mig. Var lugn - jag förstår naturligtvis att det här liljeträdet från Nya Zeeland inte har en chans i min trädgård trots växthuseffekten. Orsaken till att den nu får ståta här med sin en aning exotiska uppenbarelse är, att den inte längre ryms inomhus i min sommarstuga på vintern. Takhöjden räcker inte till längre. I vintras fick den hanka sig fram med de översta bladen vikta. Nästa år kommer det inte att gå. I stället kommer den att få en sista säsong i frihet och dö en långsam död nästa vinter. Jag gjorde så med en kamelia som blivit för stor förra våren. Den fick en sommar på sig. Trots en elakartad vårvinter verkar den trots allt ha klarat sig med livet i behåll. Jag får bevaka den och återkomma med rapport.

Säsongstart

För mig brukar trädgårdsäsongen starta på allvar med två händelser. Den ena är den första övernattningen på landet och den andra är besöket på trädgårdsmarknaden på Kiekeberg i Hamburg. Ofta sammanfaller dessa båda i och med att jag åker från sommarstugan i Kungsbacka efter att ha sovit över där. Det gör att det blir några mil kortare bilkörning. I år är allt försenat och jag hade inte riktigt fått ordning på landet för att bo där över natten. Jag åkte alltså från Göteborg i fredags morse och besökte på eftermiddagen Hachmanns rododendronplantskola i Barmstedt, några mil norr om Hamburg.

Besöket hos Hachmann var egentligen den här gången huvudsyftet med resan. Jag gjorde i höstas i ordning för plantering av ett antal rododendron på en nyröjd del av tomten. Där såg i mitten av juli förra året ut så här. Rododendronplanteringen planerades för det område i bakgrunden som är röjt, med en stor grov trädstam i mitten. Rishögen till höger eldades upp senare på hösten och där är nu också moget att plantera. Där blir det annat än rododendron. Ännu inte helt klart vad.

I går planterade jag sju rododendron som jag köpte i Tyskland. Det var följande sorter: ’Caruso’, ’Erato’, ’Great Dane’, ’Goldprinz’, ’Hummeltanz’, ’Kabarett’ samt Rhod makinoi. Redan tidigare i höstas satte jag här också en planta av Trochocendron aralioides, som jag haft i kruka länge. Ursprungligen frösådd. Jag vet att den är en rådjursfavorit så den var skyddad med nät i vintras. Jag tog bort nätet i förra veckan i tron att när vintern var över skulle rådjuren söka annan föda. Tyvärr hade rådjuren en annan uppfattning, så nu är den busken bladlös. Den lär komma igen med nya blad men lite förargligt. Hur som helst ser det hela ut så här efter plantering. Jag får återkomma med blombilder på de olika sorterna i en senare blogg.

Hamburg visade sig vara ett dåligt val då det gällde vädret. Lätt regn i fredags eftermiddag och ihållande regn hela lördagen. Den typ av regn som man knappt märker förrän man inser att man är helt genomblöt. Samtidigt var det tydligen sol och 20 grader i Göteborgstrakten. Det gjorde att en del blommar spurtade ordentligt här medan jag var borta. Forsythior och påskliljor börjar nu slå ut. I Hamburg var de redan i full blom men några dagars värme så är vi nästan ifatt.

Jag tog ett fåtal bilder i går. Vädret var gråmulet och trist och jag hann inte med så mycket. Jag tänker åka ut i morgon och stanna till fredag. Det kanske blir läge att återkomma med lägesrapport efter det. Här är i all fall tre bilder. Första visar den synnerligen pålitliga och långlivade gula julrosen Helleborus ’Gelber Schmetterling’. Den andra visar en vårstjärna från Cypern vid namn Scilla lochiae. Förr benämnd Chionodoxa lochiae och saknar svenskt namn. På Cypern är den utrotningshotad och fridlyst. Sista bilden visar malkanunneörten Corydalis malkensis, som har en fantastisk spridningsförmåga. I går hittade jag ett exemplar i gräset minst tio meter ifrån stenpartiet, där den egentligen hör hemma. Nästan lite ogräsvarning, men den är väldigt sympatisk, eftersom den någon tid efter blomning helt vissnar ner och inte syns mer förrän nästa vår.

Tvåsiffrigt

Riktig vår brukar det kännas som först då termometern för första gången visar tvåsiffriga plusgrader. Det skedde i den här veckan och i dag blev det en riktig värmechock med 17,5 grader när jag var på landet. Alla rådjursskydd för det vintergröna åkte nu bort och jag kunde börja städa lite i rabatterna. Vårblommorna formligen exploderar i solvärmen. I stenpartiet har spridit sig dels en blå klon av våriris vid namn ’Pixie’, dels en form av gul bägarkrokus, Crocus chrysanthus. Jag har egentligen inte planterat dem där utan de får ses som rymlingar från lökbädden intill. Här i stenpartiet verkar de trivas bättre än i lökbädden.

I lökbädden blommar den här krokusen som jag är lite osäker på. Troligen är det Crocus dalmaticus ’Petrovac’, dalmatinerkrokus,  men viss reservation eftersom alla namnlapparna är borta. Synd att inte veta säkert eftersom jag gillar den mycket skarpt.

Intill växer sedan många år Colchicum trigynum, som visat sig pålitlig här.

En bra bit därifrån finns en annan tidlösa som antagligen är en annan klon av samma art. Jag planterade för rätt många år sedan ett par exemplar av Colchícum trigynum som jag fick som vildinsamlade från Armenien. Jag tror att detta är en av dem.

För en dryg vecka sedan skrev jag i bloggen om en ny våriris ’Katharine Gold’ och utlovade bild på utslagna blommor. Det höll på att helt utebli. Rådjuret var framme och åt upp dem. Men en eftersläntrare kom undan och blommar nu, så en blomma kan jag alltså visa upp.

Jag har en vanlig julros, Helleborus niger, som jag haft svårt att hitta en bra plats för. Den har funnits här i långt över 20 år men aldrig trivts särskilt bra, trots att den fått flytta otaliga gånger. Nu mår den hyfsat bra där den står och blommar med rätt fina blommor i år. Hoppas att den nu skall växa till sig ordentligt, för än är den inte speciellt imponerande.

På lökängen är det nu främst krokusar som blommar och några våririsar.