Dvärgbarr

Under senare år har jag snöat in ordentligt på dvärgväxande barrväxter. Mestadels rör det sig om så kallade häxkvastar, d v s genetiska missbildningar som uppstår spontant hos barrväxter. Genom att ta ympar eller sticklingar från den missbildade delen av trädet får man en planta som avviker från moderplantan, oftast genom dvärgväxt. Jag tog en liten runda i trädgården för en stund sedan och tog ett antal bilder. De som jag visar här har jag planterat under de senaste tre åren och de är alltså inte fullt utväxta.

Den första är en liten ädelgran. Namnet är Abies veitchii ’K 2001’. Det är en häxkvast av den japanska fujigranen med blågröna barr. Den är ett exempel på ett av problemen med de här småträden, nämligen att de är mycket lätta för rådjuren att komma åt. Hos mig kommer rådjuren fram i trädgården främst under vintern och då är det vintergröna speciellt lockande. Just Abies tycks särskilt smaklig och den här lilla plantan betades ned kraftigt under vintern 2015, då den var helt oskyddad. Till skillnad mot flera andra släktingar som drabbades av samma blev den relativt snyggt ”beskuren” och den har nu återhämtat sig rätt bra. Den växer 3-4 cm per år.

Cedrus libanii ’Taurus’ låter inte som den allra härdigaste men har klarat sig utan minsta problem över flera vintrar. Det är mer än man kan säga om en del andra som man skulle tro var betydligt härdigare. Växer något fortare än föregående men mest på bredden och tycks inte bli så hög.

Cryptomeria japonica ’Tansu’ är den allra mest svagväxande av mina barrdvärgar. Den växer bara någon enstaka centimeter per år och har hittills hållit sig i en regelbunden bollform.  För närvarande är den bara knappt tio centimeter. Härdigheten hos denna sort är nog inte den bästa men hittills har det inte varit något problem.

Larix kaempferi ’Blue Dwarf’ kan förväntas bli cirka en meter bred och en halvmeter hög efter tio år. Vackert blågröna barr och fin höstfärg.

Larix kaempferi ’Tunis’ är ympad på en cirka 3 dm hög stam. Den finaste tiden är på försommaren då den nya tillväxten kommer och senare på hösten med höstfärgerna. Svagväxande, mest på bredden.

Picea glauca ’Alberta Globe’ har jag planterat i grus i en bred och djup spricka i berget. Nyplanterad, så framtiden får utvisa hur det går med den.

Pinus leucodermis ’Schmidtii’ är den köpt som, men bör nog egentligen heta P heldreichii ’Schmidtii’. Den här extrema formen av ormskinnstall upptäcktes av Eugen Schmidt i bergen i närheten av Sarajevo. Moderplantan är över hundra år gammal och är bara tre meter hög. Växer långsamt i bollform men går med tiden upp med en topp så att den blir kompakt konformig.