En lång och het Juli

Juli har här bjudit på mest sol och värme men mycket begränsat med regn. Några mm i början av månaden men sedan en lång och het period innan det kom lite åskregn i slutet av månaden. Det har gjort att sensommarblomningen i stora stycken kommit av sig. Mycket har mer eller mindre torkat bort och en del har väldigt snabbt blommat över. Med flitig vattning har ändå det mesta överlevt och faktiskt blommar en del riktigt fint i dag trots allt. Här kommer några exempel från skilda miljöer i trädgården.

I en av perennrabatterna har den dubbla prästkragen Leucanthemum ’Real Dream’ visat sig vara en riktig pärla. Nyinköpt men har blommat fint och till skillnad mot många ”jätteprästkragar” stadig och fin i stjälkarna. Den öppnar med ljust gulgröna kronblad som bleknar till nästan rent vitt. Så här långt är min erfarenhet god och jag törs nog rekommendera den för den blandade perennrabatten.

I närheten finns en enkel spaljé främst tänkt för ett par klematis men där har också en slingrande stormhatt fått sin plats. En planta som jag fått av någon vänlig person vid en av våra picknickträffar i Göteborgs botaniska. Det är alltså slingerstormhatt, Aconitum hemsleyanum ’Red Wine’. Vinröda, nästan svarta blommor i stor mängd.

 

I skuggan av den spaljén växer ett par tofsliljor, Eucomis bicolor. Det är en lökväxt från Sydafrika med lite oklar familjetillhörighet. Den förs ibland till sparrisväxterna, Asparagaceae och ibland till hyacintväxterna, Hyacinthaceae. Den är ”nästan härdig” i varma delar av Sverige och jag har haft en del plantor på friland. Den överlever och blommar men blomningen blir inte lika fin som om man krukar in den på hösten och förvarar torrt och svalt över vintern. Sedan kan den planteras ut på våren och blommar då som sagt betydligt bättre.

På min ”prärie”, d v s en rabatt med mycket olika gräs har jag också planterat en del liljeväxter och prärieväxter. Här finns exempelvis Echinacea tennesseensis, som på svenska fått namnet småblommig läkerudbeckia. Det är en av de arter som finns med i en del av de på senare tid lanserade Echinacea-hybriderna, som tyvärr ofta visar sig kortlivade. Den här är inte så uppseendeväckande kanske, men stabil och långlivad. Passar i en lite vildare miljö.

I ett av de områden som jag erövrat från det vilda har jag låtit några gamla döda eller döende enar stå kvar med sina stammar, som får bilda stöd för ett par klematis. Just nu blommar Clematis ’Gravetye Beauty’ i texensis-gruppen. Den blev tyvärr illa åtgången den elaka våren 2013 men har kommit tillbaka. I år är blomningen inte så riklig men de enskilda blommorna är värda att beskåda på nära håll.

I ett annat område, som jag nyligen tagit över från vildmarken, har jag försökt hålla mig till japanska växter. Ingen Japan-trädgård förvisso, men stenar och berg i dagen ger lite vision av Japan, och det vill jag utnyttja till att plantera växter med japanskt ursprung eller åtminstone i, vad jag föreställer mig, japansk stil. En lilja från Japan är den gula tigerliljan Lilium lancifolium var flaviflorum. Ännu en av många växter som jag fått eller bytt till mig av trädgårdsvänner i hela landet.

Japan och Kina är åtskilda av vatten men mycket är ändå likt. Jag har alltså inte varit alltför fundamentalistisk, så när en växt från Kina passar i miljön har den också fått plats i mitt Japan. En sådan är läkepatrinian, Patrinia heterophylla. En växt som hemförts från Shaanxii-provinsen av den svenska Kinaexpeditionen, som går under namnet HeHeHe. Ännu ovanlig i odling, exempelvis marknadsförs den bara i en plantskola i Storbritannien enligt RHS Plant Finder. Långvarig blomning och en vacker kanariegul färg kommer säkert att ge större spridning så småningom. Mina plantor är resultat av en frösådd med fröer från Konnässörsklubben.är kommer