En månad kvar på sommaren

Ja, vad som är sommar kan definieras på olika sätt. SMHI mäter medeltemperaturen men jag har en annan definition. Sommaren börjar då jag flyttar ut på landet och slutar då jag flyttar tillbaka till stan. I år började min sommar den 15 maj och den upphör den 5 oktober. Med andra ord är det idag den 5 september precis en månad kvar av sommaren.

Det har blivit mycket ogräsrensning i år. Det beror dels på att det varit gynnsamt väder för fröogräset, dels på att försummelser förra året fått efterverkningar i år. Ogräsfröbanken späddes på då jag var upptagen med annat än ogräsrensning stora delar av förra sommaren. Men lite annat har jag hunnit med. Ett exempel är att jag äntligen kommit mig för med att bygga en riktig kompost. Det har skjutits på år efter år. Frikompost har jag försökt lägga men resultatet har varit dåligt. Nu är min nya kompost klar och jag kan börja fylla på i det första facket. Jag har gjort två fack, även om det nog varit bättre med tre. Vardera facket är ca 1,5 meter brett, en meter djupt och lika högt. På framsidan har jag satt en öppningsbar ”dörr”, så att det skall vara lätt att tömma. Tomten här innehåller inte en enda plan vågrät yta, så det är inte helt enkelt att få till något som inte ser alltför snett ut. Jag tycker att jag lyckats så bra som man kan begära. Stolt över resultatet tog jag den här bilden för en stund sedan.

 

 

Framför den friggebod jag byggde för ett antal år sedan blev det aldrig uppröjt riktigt efter det att bygget var klart. Det är tyvärr en av mina egenskaper att krokna just på slutet och inte fullborda mina projekt så som jag egentligen tänkt. I stället blev här lite av ett skrotupplag, som bara blev allt skräpigare med åren. Särskilt olyckligt eftersom det här är bland det första man ser då man kommer uppför backen mot huset. Äntligen gjorde jag nu slag i saken och transporterade gamla skottkärror, gräsklippare och annat skräp till tippen. Jag grävde upp och rensade bort ogräset, satte upp ett gammalt armeringsnät på väggen för en framtida klängväxt och avgränsade det hela med torvblock. Till våren skall jag plantera något här. Än vet jag inte riktigt vad, även om jag har en del idéer.

 

 

Egentligen börjar väl planteringssäsongen så smått lida mot sitt slut men jag har gjort ett sista ryck. Det berodde på att jag hade ett gammalt löfte om växter från Göteborgs botaniska, som äntligen blev infriat i onsdags. I början av sommaren blev jag en lördag uppringd därifrån med frågan om jag kunde göra en ”brandkårs”-utryckning på söndagen eftersom en medarbetare av personliga skäl var tvungen att hoppa av från en visning av japanska växter i klippträdgården. Det var en annonserad begivenhet inom ramen för Japanåret i trädgården. Jag hade inget för mig och ställde upp. Som motpresentation lovades jag lite växter av botaniskas överskott. Det blev lite av varje men främst ett par exemplar av en knipprotshybrid (Epipactis). Inget som är värt att fotografera nu men jag tog en bild av en helt annan växt som jag fick till mitt stenparti. Det är en klocka, Campanula ’Sojourner’, som är en hybrid mellan C parryi och C piperi. Okänd för mig men den såg trevlig ut. Hoppas nu bara att den breder ut sig måttligt. Den ser inte alltför expansiv ut.

 

 







Jag fick också en tofslilja som visat sig härdig i stäpprabatten i botaniska vid administrationsbyggnadens gavel. Det är Eucomis schijffii. Jag har haft Eucomis bicolor på friland över flera vintrar och de har överlevt men blommat allt sämre så nu har jag valt att gräva upp dem för källarförvaring över vintern. Denna här tofsliljearten skall enligt Henrik Zetterlund vara ett snäpp härdigare så den skall jag försöka med på friland. Första vintern fegar jag nog och gräver upp den igen till hösten för källarförvaring.

 

 





Jag fick också en fröplanta av den ”Svarta pionen”. Det är en Paeonia obovata (lackpion) med extremt mörka blad. Jag glömde fråga om blomfärgen på den. Det får bli en överraskning när den kommer så långt.

 

 







Ytterligare någon småsak blev det och som extra bonus en stor påse med lökar av Narcissus assoanus. Henrik hade massor i en stor säck som han fått från Holland från en gammal kontakt där som höll på att avveckla sin lökverkamhet. Det är en narciss som jag tidigare lyckats ta död på, så ungefär hälften av lökarna hamnade i kruka för specialomsorg. Resten hamnade i lökbädden.