Det är ungefär vid den här tiden varje år som
trädgårdslusten börjar vakna på allvar. Nu märks det tydligt att ljuset raskt
håller på att återvända och det brukar vara några veckor in i januari som
frölistefröerna brukar anlända och det alltså är dags att så. Förra året sådde
jag litegrann men i år bryr jag mig inte om det. Det kommer nog att bli
betydligt mindre sådd i framtiden. Men det hindrar inte att jag börjar tänka
trädgård igen efter ”vinteridet”. Då är det naturligt att tänka sig lite
tillbaka till det gångna året. Vad hände då och vad är det som skall ske i år?
Vintern i år har hittills liknat förra årets vinter en hel
del. Då var det milt med tidvis rätt mycket regn, särskilt i februari. Medeltemperaturen
för hela vintern, alltså dec – feb var i Göteborg 2,9 grader, vilket var 2,4
grader varmare än normalt. Det yttrade sig då exempelvis i att vi här i stan
kunde se blommande hassel redan den 20 januari. Jag antar att det kan ha hänt
tidigare milda vintrar men det var första gången jag observerade det.
Vintern anlände enligt SMHI:s sätt att mäta först den 7
februari. Därefter kom våren den 16 februari så det var alltså 9 dagar med
meteorologisk vinter i Göteborgstrakten. I trädgården på landet började vårtecknen
rada upp sig i februari. Den 26 februari blommade den vita tibasten för fullt
och på lökängen började våririsarna sticka upp sina blomknoppar.
Våren fortsatte på samma sätt med mycket milt väder. Under mars
till maj blev alla månaderna flera grader varmare än normalt. Nu var det inte
så mycket regn som under vintern och maj blev mycket torr. Första heldagen i
trädgården blev den 15 mars och jag kunde då avnjuta min lunch utomhus på
altanen i lä. Jag kunde konstatera att mot all förväntan hade ett av 2016 års
nyinköp, nämligen Sarcococca saligna klarat vintern. Den hade jag räknat in
bland många överoptimistiska inköp. Tyvärr hittade rådjuren dit längre fram på
våren och åt upp en del av den.
Det är alltid något i trädgården varje år som är särskilt
lyckat. Den här våren var det backsipporna som gladde med extra fin blomning.
Här är en bild på Pulsatilla vulgaris ssp grandis i full blom redan den 11
april.
Även rododendronblomningen var ovanligt riklig under våren
2017. Den inleddes med Rhododendron ’Topsi’ redan i slutet av april. Den här
bilden togs den 1 maj.
Under våren gick rätt mycket tid och kraft åt att slutföra
arbetet med en ny plantering som jag röjt för under hösten 2016 längs ned på
södersidan i trädgården. Slutrensning, lite jordförbättring och sedan
plantering blev det under april-maj. Så här såg det ut innan planteringen
kommit igång. Några få buskar hade kommit på plats redan under 2016. Nu ser jag
fram mot att få se hur här kommer att se ut till våren, bland annat vad som
klarat första vintern.
Sommaren blev rätt normalvarm vad avser genomsnittet men
upplevdes ändå som ganska kall. Dåligt med riktigt varma dagar och årets högsta
temperatur, 26,9 grader noterades redan i maj. Juli var torr och väldigt
blåsig. Det blev en hel del vattnande. Augusti blev i gengäld rejält regnig.
Nästan dubbla den normala regnmängden. Det blev en sommar som inte satte några
omfattande spår i trädgårdsminnet.
Slutet av sommaren och hösten ägnades åt två större projekt.
Dels fortsatt röjning av ett sista område längst ned på södersidan, Dels
byggande av ett litet trädäck och en trappa på berget invid huset på norrsidan.
Det behövs bland annat för att kunna ta sig fram med lite mindre risk att ramla
och bryta ben plus att få ett jämnt underlag att ställa stegen på vid
fönsterputsning, målning och rensning av stuprännor. Nu till våren skall jag
göra färdigt det röjda partiet och göra en del växtinköp. En del gamla
frösådder och sticklingplantor som jag inte haft plats till tidigare får nu sin
plats här men en del nytt behövs. Bland annat passar en del av området utmärkt
för rododendron. Det blir Tyskland och Hachmann i april.
Det får bli en enda bild till som får illustrera sommaren
2017. Den visar Rosa luciae var onoei, japansk vildros. Den får utgöra exempel
på vad som kan bli bra men ändå fel. Jag sådde den här rosen 2008 med fröer
från Konnässörsklubben. Den beskrivning jag då fick av den gjorde, att jag
trodde att den skulle kunna passa utmärkt i utkanten av mitt stenparti. Den
blev dock snart så mycket större än jag kunde föreställa mig och till slut fick
jag inse att det går inte längre. Den tog allt större del av stenpartiet i
anspråk och placeringen nära trappan som syns på bilden gjorde att man fick
allt svårare att komma fram utan att riva sönder sig. Beskärning räckte inte
för att hålla den inom sina ramar. En liten tid efter att den här bilden togs
klippte jag bort alltsammans och grävde upp en stor del av det enorma
rotsystemet. Nu har jag en stor hög av rosgrenar som skall eldas upp till våren.
Jag har tre småplantor som jag sått med frö från den och av dem kommer en att
hamna i det nyrensade området jag nämnde i förra stycket. Där finns det rejält
med plats.
"skönt" att se att det finns betydligt mer rutinerade trädgårdare än en själv som får göra flyttar när något planterat växer ur platsen. Ståtlig rosbuske! men måste man så måste man
SvaraRadera