måndag 16 juli 2018

Växthuseffekten?


I år är det i de allra flesta delarna av landet extremt varmt och torrt. Då hör man omgående hur detta skylls på växthuseffekten. Det är ett alltför enkelspårigt resonemang. Enstaka episoder med extremväder har vi alltid fått räkna med och det erinrar jag mig många under mina 45 år med trädgård. Det har varit, som nu, varmt och torrt på sommaren. Det har också varit regnigt så att jorden ruttnat. Det har varit vintrar då kylan helt uteblivit eller också vintrar så kalla att en massa träd och buskar frusit. För 20-30 år sedan noterades sådant som otrevligt, men något som man ibland fick räkna med.

Numera uppstår genast frågan om det nu är det definitiva beviset på växthuseffekten och det blir näst intill undergångsstämning. Det är klart, även jag ser med både oro och irritation på döende japanska lönnar och stora gamla träd som fäller nästan alla sina blad. Men så har det faktiskt varit förr och kommer att bli igen. Apropå fotbolls-VM så var situationen likartad när Sverige 1994 tog brons i USA. Här sprangs det mellan fotbollsmatcherna med vattenkannor och slangar för att hjälpligt hålla liv i trädgården.

Nej, skall man försöka se tecken på växthuseffekten får man inte hänga upp sig på enstaka torksomrar. I stället får man titta på hur temperatur och nederbörd i medeltal utvecklas på längre sikt. Får vår del i Göteborgstrakten är det väldigt tydligt att det skett något av ett trendbrott. Jag har samlat SMHI:s data över årsmedeltemperatur från 1991 till nu och då kan man se att det skett en stegring på exakt en grad jämfört med normalperioden 1961-90. Om två år kommer SMHI att byta normalperiod till 1991-2020 och då kommer vi med säkerhet att få en omfattande diskussion om växthuseffekten. En diskussion som har en något bättre vetenskaplig grund än att sommaren 2018 är varm och torr i Sverige. En grads ökning över en trettioårsperiod är alltså hälften av det som satts upp som mål, nämligen högst två graders ökning. Hur exakt det hänger ihop och hur temperaturökningen kan komma att fördelas på olika områden vet vi tyvärr rätt lite om. Likaså vad vi kan förvänta oss för slags förändringar då det gäller molnighet och nederbördsfördelning. När det gäller detta är det mycket som spelar in, exempelvis effekten på havsströmmar och annat. När det gäller vädret under enskilda somrar kommer det ibland att bli torrt och varmt som i år, ibland att regna så vi får översvämningar som för två år sedan och ibland att bli nästan som vanligt.

I min lilla värld, d v s trädgården här i Kungsbacka kan man hur som helst tydligt iaktta torkans härjningar. Då kan man också se att allt inte drabbas lika. Jag tog den här bilden i förmiddags, som visar en trädridå i kanten av min tomt. Det höga trädet till vänster som ser nästan kalt ut är en katsura, Cercidiphyllum japonicum. Strax till höger om den ser man ett träd som är helt grönt och utan vissna blad. Det är en Magnolia ’Wada’s Memory’, som inte har några som helst problem med torkan, trots att den bara står ungefär fem meter från katsuran. Ännu märkligare är att snett bakom den, och på bilden delvis sammansmältande med den, står en annan katsura, nämligen hybriden mellan C japonicum och C magnificum. Den är även den helt grön och visar ännu inga som helst tecken på att lida av torkan. Längst till höger på bild syns ett annat djupgrönt och friskt träd. Det är ett mullbärsträd.


Då det gäller de två katsurorna är troligen skillnaden att hybriden står ungefär där fastighetens brunn ursprungligen var belägen på 40- och 50-talet. Man får anta att här finns någon vattenåder som förser närstående träd med tillräckligt med vatten trots att omgivningen är torr. Sådant är givetvis oerhört värdefullt att veta då man väljer placering på sina växter. I det här fallet kan jag inte skryta med någon hög grad av medvetenhet. Det är först i efterhand som jag kommit underfund med vilken väl vald plats för en katsura som detta var.


Från det stora till det lilla. Lökbädden med grus och i stekande söderläge är givetvis snustorr för tillfället. Det är meningen, men det blir ändå lite av en överraskning varje högsommar, då den lilla höstblåstjärnan , Prospero autumnale (tidigare Scilla autumnalis), dyker upp med sina blommor mitt i ”öknen”. Absolut ingen jätte. Man får lägga sig på knä för att fotografera men trots det lyser den tydligt blått, där jag sitter nu på altanen en bit bort. Man upphör aldrig att förundras över växterna. Hur kan den klara att blomma där i det helt torra gruset? Blad har den haft hela våren och de har nu börjat vissna bort.


I år valde jag att plantera ett antal av mina gamla, stora krukor med sommarblommor. Det har jag inte gjort på länge. Det var som om jag anade att perennerna i hög grad skulle komma att svika i år. Det är jag glad för. Krukor kan man vattna och sommarblommor trivs med värmen. Jag tog en bild på en kruka med pelargoner. Den får utgöra ett exempel och även vara en illustration av hur lätt det kan vara att ta sticklingar på pelargoner. I det här fallet utan att jag egentligen var ute efter sticklingar. Jag brukar ha vanliga tegelröda pelargoner i söderfönstret. Det passar i ett gammalt hus på landet tycker jag. För två år sedan gjorde jag ett undantag och köpte ett par av den här sorten. Pelargonerna brukar jag övervintra i den svala stugan och nästa vår får de efter putsning åka ut över sommaren i ett par utekrukor. Putsningen förra våren hamnade på komposten och en bit fram under förra sommaren fann jag att pelargonrenset var fortsatt grönt. Närmare undersökning visade att ”renset” slagit rot och börjat växa. Framåt hösten planterade jag fem små spontana pelargonsticklingar i små krukor som fick övervintra inne. I våras planterade jag dem tillsammans i den här krukan och simsalabim så blommar det kastade pelargonrenset nu så här fint.



3 kommentarer:

  1. Jag kan bara hoppas att det stämmer att vi ska få några regniga somrar framöver här hos oss också. För den torka som hela Skandinavien upplever nu är tyvärr "normalen" för oss som bor i skärgården i östra Sverige. Några regniga somrar har vi inte haft här på långa tider:-( Måste erkänna att jag till och från avundas er som får regn ibland en "normal" sommar.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är medveten om att ostkusten i Sverige Har det betydligt torrare på somrarna än vad vi har här på västkusten. Även om man vet detta i teorin så är det lte svårt att riktigt föreställa sig hur det är. Men nog kan ni väl hoppas på att det kan komma någon regnigare sommar framöver. För vår del just nu blir det allt värre. Det ena trädet efter det andra säckar ihop och fäller sina blad. Men i jämförelse med alla dem som drabbas av skogsbränder får vi ändå anse oss lyckligt lottade.

      Radera