I år är det i de allra flesta delarna av landet extremt
varmt och torrt. Då hör man omgående hur detta skylls på växthuseffekten. Det
är ett alltför enkelspårigt resonemang. Enstaka episoder med extremväder har vi
alltid fått räkna med och det erinrar jag mig många under mina 45 år med
trädgård. Det har varit, som nu, varmt och torrt på sommaren. Det har också varit
regnigt så att jorden ruttnat. Det har varit vintrar då kylan helt uteblivit
eller också vintrar så kalla att en massa träd och buskar frusit. För 20-30 år
sedan noterades sådant som otrevligt, men något som man ibland fick räkna med.
Numera uppstår genast frågan om det nu är det definitiva
beviset på växthuseffekten och det blir näst intill undergångsstämning. Det är
klart, även jag ser med både oro och irritation på döende japanska lönnar och
stora gamla träd som fäller nästan alla sina blad. Men så har det faktiskt
varit förr och kommer att bli igen. Apropå fotbolls-VM så var situationen
likartad när Sverige 1994 tog brons i USA. Här sprangs det mellan
fotbollsmatcherna med vattenkannor och slangar för att hjälpligt hålla liv i
trädgården.
Nej, skall man försöka se tecken på växthuseffekten får man
inte hänga upp sig på enstaka torksomrar. I stället får man titta på hur
temperatur och nederbörd i medeltal utvecklas på längre sikt. Får vår del i
Göteborgstrakten är det väldigt tydligt att det skett något av ett trendbrott.
Jag har samlat SMHI:s data över årsmedeltemperatur från 1991 till nu och då kan
man se att det skett en stegring på exakt en grad jämfört med normalperioden
1961-90. Om två år kommer SMHI att byta normalperiod till 1991-2020 och då
kommer vi med säkerhet att få en omfattande diskussion om växthuseffekten. En
diskussion som har en något bättre vetenskaplig grund än att sommaren 2018 är
varm och torr i Sverige. En grads ökning över en trettioårsperiod är alltså
hälften av det som satts upp som mål, nämligen högst två graders ökning. Hur
exakt det hänger ihop och hur temperaturökningen kan komma att fördelas på
olika områden vet vi tyvärr rätt lite om. Likaså vad vi kan förvänta oss för
slags förändringar då det gäller molnighet och nederbördsfördelning. När det
gäller detta är det mycket som spelar in, exempelvis effekten på havsströmmar
och annat. När det gäller vädret under enskilda somrar kommer det ibland att
bli torrt och varmt som i år, ibland att regna så vi får översvämningar som för
två år sedan och ibland att bli nästan som vanligt.
I min lilla värld, d v s trädgården här i Kungsbacka kan man
hur som helst tydligt iaktta torkans härjningar. Då kan man också se att allt inte
drabbas lika. Jag tog den här bilden i förmiddags, som visar en trädridå i
kanten av min tomt. Det höga trädet till vänster som ser nästan kalt ut är en
katsura, Cercidiphyllum japonicum. Strax till höger om den ser man ett träd som
är helt grönt och utan vissna blad. Det är en Magnolia ’Wada’s Memory’, som
inte har några som helst problem med torkan, trots att den bara står ungefär
fem meter från katsuran. Ännu märkligare är att snett bakom den, och på bilden
delvis sammansmältande med den, står en annan katsura, nämligen hybriden mellan
C japonicum och C magnificum. Den är även den helt grön och visar ännu inga som
helst tecken på att lida av torkan. Längst till höger på bild syns ett annat
djupgrönt och friskt träd. Det är ett mullbärsträd.
Då det gäller de två katsurorna är troligen skillnaden att
hybriden står ungefär där fastighetens brunn ursprungligen var belägen på 40-
och 50-talet. Man får anta att här finns någon vattenåder som förser närstående
träd med tillräckligt med vatten trots att omgivningen är torr. Sådant är
givetvis oerhört värdefullt att veta då man väljer placering på sina växter. I
det här fallet kan jag inte skryta med någon hög grad av medvetenhet. Det är
först i efterhand som jag kommit underfund med vilken väl vald plats för en
katsura som detta var.
Från det stora till det lilla. Lökbädden med grus och i
stekande söderläge är givetvis snustorr för tillfället. Det är meningen, men
det blir ändå lite av en överraskning varje högsommar, då den lilla höstblåstjärnan
, Prospero autumnale (tidigare Scilla autumnalis), dyker upp med sina blommor
mitt i ”öknen”. Absolut ingen jätte. Man får lägga sig på knä för att
fotografera men trots det lyser den tydligt blått, där jag sitter nu på altanen
en bit bort. Man upphör aldrig att förundras över växterna. Hur kan den klara
att blomma där i det helt torra gruset? Blad har den haft hela våren och de har
nu börjat vissna bort.
I år valde jag att plantera ett antal av mina gamla, stora krukor
med sommarblommor. Det har jag inte gjort på länge. Det var som om jag anade
att perennerna i hög grad skulle komma att svika i år. Det är jag glad för.
Krukor kan man vattna och sommarblommor trivs med värmen. Jag tog en bild på en
kruka med pelargoner. Den får utgöra ett exempel och även vara en illustration
av hur lätt det kan vara att ta sticklingar på pelargoner. I det här fallet
utan att jag egentligen var ute efter sticklingar. Jag brukar ha vanliga
tegelröda pelargoner i söderfönstret. Det passar i ett gammalt hus på landet
tycker jag. För två år sedan gjorde jag ett undantag och köpte ett par av den
här sorten. Pelargonerna brukar jag övervintra i den svala stugan och nästa vår
får de efter putsning åka ut över sommaren i ett par utekrukor. Putsningen
förra våren hamnade på komposten och en bit fram under förra sommaren fann jag
att pelargonrenset var fortsatt grönt. Närmare undersökning visade att ”renset”
slagit rot och börjat växa. Framåt hösten planterade jag fem små spontana
pelargonsticklingar i små krukor som fick övervintra inne. I våras planterade
jag dem tillsammans i den här krukan och simsalabim så blommar det kastade
pelargonrenset nu så här fint.
Mycket bra skrivet.
SvaraRaderaJag kan bara hoppas att det stämmer att vi ska få några regniga somrar framöver här hos oss också. För den torka som hela Skandinavien upplever nu är tyvärr "normalen" för oss som bor i skärgården i östra Sverige. Några regniga somrar har vi inte haft här på långa tider:-( Måste erkänna att jag till och från avundas er som får regn ibland en "normal" sommar.....
SvaraRaderaJag är medveten om att ostkusten i Sverige Har det betydligt torrare på somrarna än vad vi har här på västkusten. Även om man vet detta i teorin så är det lte svårt att riktigt föreställa sig hur det är. Men nog kan ni väl hoppas på att det kan komma någon regnigare sommar framöver. För vår del just nu blir det allt värre. Det ena trädet efter det andra säckar ihop och fäller sina blad. Men i jämförelse med alla dem som drabbas av skogsbränder får vi ändå anse oss lyckligt lottade.
Radera