Maj räknar jag som den första sommarmånaden. Det är i
allmänhet i början av maj som dygnsmedeltemperaturen här går över tio grader,
och alltså den meteorologiska sommaren inträder. Ofta kommer en värmeperiod i
slutet av april då man börjar ana att sommaren är på väg. Så även i år och det
som då är ett vackert sommartecken är när magnolian ’Wada’s Memory’ slår ut
sina blommor. Mot den blå himlen med några lätta vita moln får man den rätta
sommarkänslan.
Vitsippor är väl förstås mera vår än sommar, även om de är blå
som här. Jag tror mig minnas att det rör sig om den gamla klassiska blå sorten ’Robinsoniana’
men minns inte säkert.
Lökängen är jag alltmer nöjd med. Allt som jag planterat där
har inte trivts så bra, men de vita kungsängsliljorna är en succé. De har
spridit sig ordentligt och dominerar vid den här tiden. De små blå
pärlhyacinterna gör sig bra som sällskap och verkar också vilja öka i mängd.
Pärlhyacinter är inte alltid blå och jag har en del olika
nyanser på olika håll men det finns även gula släktingar. Här i lökhuset
blommar den gula myskhyacinten Muscari macrocarpum, med ursprung i
Grekland/Turkiet. Som det svenska namnet antyder sprider den en viss väldoft i
växthuset. När vädringsfönstren är öppna lockar det humlor och jag får då och
då hjälpa stora humledrottningar ut, när de inte klarar det själv.
Gul är också den här bergtulpanen från Iran. Det är en
varietet av den vanliga bergtulpanen med gula blommor och namnet är Tulipa
montana var chrysanthum. Ingen tulpan jag vågar plantera på friland så den får
stå i kruka.
Nu börjar också backsippornas tid. En liten fin backsippa är
Pulsatilla albana, klocksippa. Såddes 2015 och planterades ut 2017. Den har
haft ett par kämpiga ungdomsår med intensiv torka både 2018 och 2019 i den solbakade
backe där den står. Visserligen skall den vara torktålig men ung som den är har
den haft svårt att klara etableringen, trots idog vattning. Trots allt har den
nu sin första blomma. Ingen jätteplanta än så länge. Jag hoppas på en sommar
med lite mer naturlig nederbörd, så att den kan växa till sig.
Också hundtandsliljorna är på gång. Först är en japan,
Erythronium sahohime. Som jag konstaterat tidigare är namnet lite tveksamt. Jag
börjar alltmer luta åt att det egentligen rör sig om en klon av E japonica med
sortnamnet ’Sahohime’. Ljusförhållandena spelar stor roll för bilden. Nu sken
solen på den medan motsvarande bild från förra året togs när solen börjat gå
ned. Jag försökte korrigera med Photo-shop men riktigt bra blev det inte.
Vilka fina bilder. Kombinationen Pärlhyacint och Kungsängslilja var riktigt bra!
SvaraRaderaJa de vita kungsängsliljorna har verkligen trivts utmärkt och förökat sig även in i andra närliggande delar av trädgården. Pärlhyacinterna har planterats lite senare men är också de under tillväxt. Jag kompletterade också med rosa kungsängsliljor och där har förökningen gett upphov till flera olika nyanser.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera