Vårblomning 17-4

Våren i år är osedvanligt ryckig. Perioder med sommarvärme omväxlar med perioder med iskyla. Första dryga veckan i maj blev rejält varm med temperaturer upp till 22 grader. SMHI proklamerade meteorologisk sommar för stora delar av Västkusten. Sommaren avbröts abrupt av kyla och när detta skrivs den 11 maj inleddes dagen med blötsnö som färgade gräsmattan vit och bara ungefär 2 grader varmt. Blomningen utvecklas lika ryckvis. Just nu står allt i stort sett stilla.

En blomma som hann med att slå ut under värmeperioden är ytterligare en backsippa. Det är en namnsort av Pulsatilla vulgaris ssp grandis vid namn ’Papageno’, som alltså nu äntligen blommar, ungefär en månad efter huvudarten. En backsippa med potential. Kan rekommenderas!

På lökängen är vi nu inne i det sista floret. Då är det kungsängsliljorna som lyser, Fritillaria meleagris ’Alba’. På bilden finns även den vanliga rosa kungsängsliljan med, fast den syns knappt där den står i bakgrunden. Även den fina Allium zebdanense finns med på bilden fast ännu bara i knopp, så inte heller den är särskilt framträdande.

Fritillaria pallidiflora, blek klocklilja, kommer från Centralasien och nordvästra Kina. En lättodlad klocklilja som blir gammal i ett lagom väldränerat läge. Kräver inte så mycket mer än en näve lämplig gödsel under tidig vår och ett ljust läge. Här står den i full sol i rätt mager jord och blommar flitigt varje år.

Annars har jag samlat en massa asiatiska, främst japanska växter i en rabatt som jag brukar kalla Japan. Inte någon typisk japansk trädgård, bara huvudsakligen japanska växter och kanske lite inslag av japansk stil här och där. Där blommar nu en liten juvel, Shortia soldanelloides var intercedens. Den är allmänt sedd som svårodlad men så är egentligen inte fallet. Knepet är torvblock. Den kan odlas direkt i sådana men här står den precis i kanten mellan torvblock och jord. Inte direkt solljus men ljust och södervänt.

Inte långt därifrån växer Epimedium leptorrhizum, fjärilssockblomma. Kommer inte från Japan utan från Kina men har en blomelegans som onekligen för tankarna till Japan. Ingen särskilt vanlig trädgårdsväxt men inte svårodlad den heller. Den behöver lite lagom skuggigt läge och en mullrik jord som håller fukten bra. Den är egentligen vintergrön men bladen blir lätt frostbrända på vintern om solen kommer åt för mycket.

Man behöver inte fara så långt som till Kina och Japan för att hitta bra växter för våra trädgårdar. Det finns vildväxande växter i Sverige som inte alls bör föraktas. En sådan är Potentilla verna, småfingerört. Tuvbildande och breder ut sig lite långsamt. Väldränerat i sol i stenpartiet är det en tacksam växt som inte tar för sig på andras bekostnad. Den har under åren gått under ett flertal olika namn som ibland återfinns fortfarande. (P minor, P neumanniana, P tabernaemontani)

Lite längre bort får man åka för att hitta nästa, nämligen till sydvästra Alperna och östra Pyrenneerna. Barrviva är det svenska namnet på Vitaliana primuliflora ssp cinerea. Till skillnad mot den förra är den en aning utbredningsbenägen men inte särskilt aggressiv. Även den en tacksam stenpartiväxt som mycket väl kunde vara vanligare. Jag får väl medge efter de här två bilderna att det inte skulle skada med lite rensning i stenpartiet. Det finns på bilderna en del som inte borde finnas där.