Det är de
rena arterna som blommar först. De många fina sorterna av luktpioner och
bondpioner kommer lite senare. Här är två arter som kommer från Göteborgs
botaniska och har vildursprung, Den första från Medelhavsområdet och den andra
från Kina. Det är Paeonia mascula, korallpion och Paeonia obovata ssp
willmottiae, lackpion.
Nu
börjar också buskpionerna blomma. Här är det en pion som numera getts
beteckningen Ganzu-gruppen. Där finns de ospecificerade buskar som har en violett
fläck innerst på kronbladen. De kan vara vita eller i olika nyanser av rosa. Antagligen
rör det sig om gamla spontant uppkomna hybrider med bland annat P rockii i
bakgrunden. De kommer från Kina och i handeln finns ett flertal namngivna
sorter. Denna buske är frösådd med fröer från några gamla exemplar som odlats i
många år i Göteborgs botaniska. Ursprunget är i det här fallet oklart.
Det är flera
rododendron som slagit ut i värmen. Här är det en sort som heter ’Polaris’, en
yakushimanum-hybrid. Den är gammal hos mig och placerad intill den gula ’Goldbukett’
som jag berättade om i en tidigare blogg. Precis som de flesta yak-hybriderna har
blommorna sin kraftigaste färg just då de slår ut och de bleknar alltmer efter
hand.
Jag har
under senare år planterat allt fler klematis. Jag inbillade mig förr i tiden
att jag inte klarade av att odla klematis men det går rätt bra numera. Här är
det en vägg till den friggebod jag byggde för lite över tio år sedan. Som
vanligt då det gäller mina byggprojekt har jag en tendens att krokna alldeles
på slutet och ibland blir det inte riktigt färdigt så som jag tänkt. I det har
fallet blev huset klart men diverse överblivet byggmaterial blev liggande och
kompletterades så småningom med annat skräp och naturligtvis då också en massa
ogräs. För ett par år sedan hade jag ledsnat på denna skamfläck och röjde,
rensade och gjorde i ordning en odlingsbädd. Där planterade jag två klematis
som skulle få klänga på en ställning upp emot väggen och så småningom förhoppningsvis
täcka upp med vacker blomning. Än är det en bit kvar men i år blommar det i
alla fall fint. Sorterna tillhör alpina-gruppen och de heter ’Albina Plena’ och
’Lagoon’.
Jag fortsätter med en
liten rönnbuske . Det är Sorbus rosea, rosa kashmirrönn, som hemfördes
från nordöstra Pakistan 1983 av den svenska Pakistanexpeditionen (SEP). Till
att börja med beskrevs den som en rosafruktig form av Sorbus cashmiriana, som
den liknar mycket bortsett från färgen. Under den beteckningen fick jag fröer
av den 1996. Hugh Mc Allister fick fröer av ursprungskollektionen och bestämde
den sedermera som en ny art under namnet Sorbus rosea. Som Mc Allister skriver
i sin bok är det en liten rönn med potential att nå stor spridning.
Blommorna är svagt rosa vilket min kamera inte helt och hållet kunnat fånga.
Frukterna är relativt stora och blir som sagt rosafärgade.
Slutligen
ett favoritträd för den här tiden. Det är Halesia monticola, storblommigt snödroppsträd.
Det står planterat här så att jag ser det från mitt matbord.
Likaledes kan det beskådas från min grannes altan. Det ger mig alltid ett antal
pluspoäng vid blomningen. Särskilt påtagligt är trädet när det är solbelyst och
omgivningen i skugga eller som på första bilden, när solen gått ned men det
inte hunnit bli mörkt än. Bilden togs klockan 22 i går kväll. Närbilden togs i
dag på förmiddagen då solen sken.
Så kul att läsa om dina växter. Fick en fröplanta av en Ganzu-pion av dig vid en träff hos Anja för två år sedan tror jag. Den växer på sig fint. Snödroppsträdet är fantastiskt. Läser att det ska ha (svagt) sur jord. Hur växer det hos dig? Gillar det skarpt men har ont om surjordsbäddar.
SvaraRadera//Helene
Snödroppsträdet är ett lövskogsträd som växer naturligt i gläntor och skogskanter. Där är, som du skriver, jorden i allmänhet svagt sur, mullrik och lucker. Någon särskild surjordssväxt är det inte. Alltså inte som rododendron. Ställer snarare samma krav på jord som exempelvis magnolia. Vid högt pH i jorden kan den liksom magnolia få svårigheter med näringsupptaget men i vanlig trädgårdsjord är detta inget problem. Fyll på med lite kompost i ytjorden ibland. Bäst trivs den i ett lite skuggat läge.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaTack Kenneth. Då ska jag prova.
Radera//Helene