Under åren 2021 och 2022 har jag fotograferat mer i trädgården än vad jag hunnit redigera och sortera. Det innebär att jag har mycket bilder som ligger på hårddisken i datorn utan någon riktig ordning. Jag har nu tagit mig i kragen och börjat gå igenom dem. Jag tänkte att jag kunde visa några av dem här i min blogg om det händelsevis finns intresse. Först kommer en liten samling från våren 2021. Det är sådant som man ser fram emot inom en inte alltför avlägsen framtid.
Först en liten klunga snökrokus, Crocus tommasinianus på
lökängen från 28 mars. Exakt vilken sort det rör sig om vet jag inte. Det kan
jag inte hålla ordning på, här på lökängen, där mycket också självsår sig.
Snökrokus är bland de riktigt tidiga vårblommorna men lökängen ligger till stor
del i skugga under vårvintern, så där kommer de med flera veckors fördröjning
jämfört med deras släktingar i söderläge. Den växer vilt på Balkan.
Minst lika tidig brukar dvärgcyclamen, Cyclamen coum vara.
Också den växer i skugga. Bilden är från den 2 april. Jag såg vid mitt senaste
besök på landet för ett par dagar sedan att den i år redan står med knopp redo
att slå ut. Inga uppseendeväckande blommor men en trevlig färgklick bland de
vissna löven. Den växer vilt, även den, på Balkan men också i Turkiet.
I solen i lökbädden på södersidan finns Narcissus scaberulus, liten gulljonkvill, från Portugal där den för övrigt är sällsynt och fridlyst. Bilden är från den 23 april.
Från lökhuset kommer nästa bild. Det är gul myskhyacint,
Muscari macrocarpum. Den har jag fram till förförra året odlat i kruka men då
jag beslutat mig för att avveckla lökhuset och använda det för annat planterade
jag på hösten 2021 ut den i lökbädden på friland. Den blommade inte 2022 och
det blir spännande att se om den klarat sig och kanske blommar i år. Jag
tvivlar lite på det. Den växer annars vilt i södra Turkiet och på Kreta.
En tidigblommande buske med blommor på bar kvist är
skenhassel, Corylopsis spicata. Den växer vilt i Japan och har lite problem med
härdigheten i Sverige. Jag har länge haft en annan art i släktet, C siensis var
calvescens, men den gick ut en ogynnsam vinter för 5-6 år sedan. Släktet är
ovanligt i handeln i vårt land, men jag fick tag i ett litet exemplar för ett
par år sedan. Den placerade på ett ställe där den syns lite mer och skall
förhoppningsvis växa sig stor där. Bilden togs den 1 maj.
Dejligt at få orden på billederne! Det viser jo også hvor meget der er at se frem til - om ikke så længe...
SvaraRaderaHilsner fra Ulla
Det börjar kännas att vintern nu har kulminerat. Ljusare både morgnar och kvällar. Snart kommer de allra tidigaste vårblommorna upp i rabatterna. Jag har redan sett snödroppar på väg.
Radera