Azaleor

Inom rododendronsläktet finns det både städsegröna och lövfällande arter. Linné valde en gång i tiden att särskilja de lövfällande till ett eget släkte som han kallade Azalea. Senare har systematikerna funnit att det inte är berättigat att göra så och därför förs nu alla lövfällande såväl som städsegröna till samma släkte, Rhododendron. Detta har lett till en del förvirring bland trädgårdsfolk eftersom det svenska namnet azalea lever kvar. Inte bara det, utan det finns även en grupp städsegröna som kallas japanska azaleor och en grupp som inte är härdiga utomhus i Sverige och som odlad som krukväxt kallas rumsazalea. En rörighet som vi knappast kan göra något åt utan får gilla läget.

”Vanliga” azaleor, d v s de lövfällande arterna och hybriderna var jag länge en aning skeptisk till. Alltför mycket grälla färger och när de doftar blir det gärna för mycket av det goda. Smak skall man som bekant inte diskutera men det har varit min uppfattning. För några år sedan tipsades jag om en azalea med fin färg och lagom doft, nämligen den gamla sort som heter ’Irene Koster’. Den hör till Occidentalis-gruppen och jag hade hört namnet men inte sett den i verkligheten. När jag fått möjlighet att beskåda den närmare och njuta av den härliga doften beslöt jag att den skulle jag ha.

Det blev alltså en sådan och två till ur samma grupp. De båda doftar inte men tilltalar mig utseendemässigt och rododendron vill gärna ha sällskap. Det gäller även de lövfällande. Nu blommar de och här kommer bilder på: ’Irene Koster’, ’Jock Brydon’ och ’Amira’ (i den ordningen). Den senare är en ganska ny sort på marknaden och blommade väldigt rikligt förra året men förtog sig nog då, för i år är det lite glesare med blomningen. De båda övriga är det precis tvärtom med.

Över till japanska azaleor. En grupp av sådana har jag också. Det är hybrider av flera olika japanska lågvuxna småbladiga arter och är ofta lite tveksamt härdiga. Några sorter kan gå bra i zon 3 men de flesta passar bäst i zon 1 eller 2. Här kommer bilder från senaste veckan på fyra sorter: ’Mischiko’, ’Kirstin’, ’Hans Scholl’ och ’Feenkissen’.