Fler ovanliga växter

 

Sommaren artar sig väl så här långt. Det har varit perioder med torka då jag fått vattna i solutsatta lägen. Men hittills inget jämfört med de långa torkperioder som plågat trädgården de senaste tre åren. Torkan har avbrutits av en del regn, så exempelvis på norrsidan har jag inte behövt vattna alls. Allting växer så det knakar. Jag blir tvungen att klippa och såga en hel del, så att det går att ta sig fram. Det har jag ägnat de senaste dagarna åt, men det återstår en del. Just nu är det alldeles för varmt för fysisk aktivitet. Jag sitter på altanen och studerar himlen i sydost. 31 grader varmt har det varit i dag och det varnas för åska. Det verkar stämma. Mörka moln börjar dyka upp.

Jag fortsätter från förra bloggen med lite växter som tillhör de mindre vanliga. Först liten vippspirea, Holodiscus dumosus. Den har funnits här i många år nu men hade kommit i skymundan av annat och hade lite svårt att konkurrera med bland annat en stor lönn några meter därifrån. Den är nu borta och jag har röjt så att bara vippspirean finns kvar. Lite ful har den blivit i formen men det skall nog gå att rätta till. Den har sin hemvist på den nordamerikanska västkusten.

Amerikan är också Itea virginica men från östra USA. Den har lidit en del under de torra åren och växt rätt långsamt. I år är första gången under de fem år jag haft den, som den har en riktigt hyfsad blomning. Sorten heter Little Henry och den skall inte bli mer än drygt en meter. Nu är den 7-8 dm.

Ytterligare en amerikan från ungefär samma trakter är Hypericum buckleyi. En lågväxande och bred buske med små johannesörtsblommor i stor mängd. Jag missade fotograferingen då den blommade som mest och nu är det mera glest med blommor. Den har inte fått något svenskt namn.

Kryptry, Lonicera crassifolia, är nog ännu ovanligare än de båda tidigare, Det är som namnet antyder en markrypare och den blir bara ett par cm hög. Ovan bladen får den små tryblommor i gult. Den kommer från Kina och den är vildinsamlad där. Köpt av mig på Kiekebergs växtmarknad för några år sedan. I år första gången den blommar.

Violsalvia, Salvia forskahlei kommer från Balkan och har fått sitt namn av Linné och det skall hedra den finlandssvenske 1700-talsfilosofen och upptäcktsresanden Peter Forsskål.

När jag tar en paus från trädgårdsarbetet är det skönt att sätta sig på den här bänken, lyssna på fåglarna och titta ut över omgivningen.

Det jag ser då är det här. Här syns vår väg mellan träden och där nere är också en liten del av en hästhage där ett par ponnyer brukar gå och beta.