Tranor och sångsvanar

Våren kryper fram så sakteliga. Ingen riktig värme men mild jämn temperatur håller medeltemperaturen en bit över det normala. På vägen till landet åker jag E6 söderut och passerar Sandsjöbacka naturreservat med stora våtmarker. Där ser man på våren alltid såväl sångsvanar som tranor. Sångsvanarna har funnits där ett par veckor nu men i dag såg jag för första gången två tranor. Jag antar att det är det par som brukar vara där och även häckar en bit från motorvägen. Jag brukar säga att här är den enda motorvägen i Sverige där man kan beskåda tranor på våren, bara ungefär 50 meter från trafiken.

I trädgården går det också framåt fast ganska långsamt. Ett par dagar med sol och riktig värme skulle nog sätt fart på en del. Men man skall väl inte klaga. Risken för bakslag är inte över och det är bra om buskar och träd inte lockas fram för tidigt. I lökängen är massor av krokusar uppe men utan sol står de bara som små spjut i gräset. Det skulle vara läckert med en riktigt solig dag. Så här ser det i alla fall ut nu.

I stenpartiet har malkanunneörten Corydalis malkensis kommit upp. Små ljusgröna blommor än så länge. Lite varmare så slår de ut helt och blir kritvita. Det är en mycket trevlig nunneört som sprider sig flitigt. Dock inte besvärande på något sätt eftersom den vissnar ner lagom till dess att annat börjar blomma.

Pionerna står i startgroparna kan man säga. De nya skotten lyser intensivt rött. Här bilder på Paeonia peregrina, turkisk pion och Paeonia mlokosewitschii, svavelpion.

Intill har den halmgula kejsarkronan, Fritillaria raddeana växt sig hög. Inte långt kvar innan knopparna slår ut. Man kan ana färgen redan.