Pioner och annat

Årets sommar ter sig skrämmande lik förra. Torrt som fnöske överallt och jag vattnar febrilt. Ett par buskar som överlevde förra sommaren men fick torkskador lägger nu av helt. Min vattning hjälper inte. Den stora blomsterkornellen Cornus kousa ’China Girl’ är döende och jag tvingas konstatera att den troligen måste sågas ned till våren. Den blommade fint för ett tag sedan men bladen som kommer är förkrympta redan då de slår ut och slokar gradvis alltmer. Inte helt och hållet torkans fel. Jag valde en olämplig växtplats inser jag nu. Jag förstår att jag måste tänka om då det gäller vissa växtval. Torka tycks vara något man får räkna med även här på västkusten.

Luktpionerna kommer nu med sina blommor. Här kommer en knippa med fyra stycken i de danska färgerna rött och vitt. Först den vita fyllda ’Couronne d’Or’. Därefter i ordning: ’Japensha Ikhu’, ’Phillippe Rivoire’ och ’White Wings’.

Jag har tidigare i år berättat om ett flertal förstagångsblommande frösådda buskar. Nu kommer en till, nämligen Stewartia pseudocamellia, japansk skenkamelia. Det namnet står i mina anteckningar men jag börjar bli osäker på om det inte är S serrata istället och att jag blandat ihop något. Hur som helst är det en buske eller egentligen ett litet träd med mycket vackra blommor. Tråkigt bara att de enskilda blommorna står så kort tid. Underbart är ibland alldeles för kort. Svårt med helhetsbild. På något sätt försvinner blomningen i grönskan. I verkligheten är intrycket ett helt annat. Här kommer i alla fall en helbild och en detaljbild som visar blomningen lite närmare.

I viss mån är det samma problem då det gäller nästa, Hydrangea robusta, stor hortensia, som nu växt upp till närmare fem meters höjd och som blommar riktigt mäktigt i år, som så mycket annat. Den positiva delen av förra årets varma sommar. Denna jättestora hortensiabuske härstammar från Indien , Bangladesh och Kina. Härdighetsmässigt tycks den inte ha några problem här.

Slutligen ett nytillskott från i våras, Arisaema costatum, ribbad kobrakalla. Jag har haft den på ett annat ställe där den växte och blommade några år för att sedan inte återkomma. Kanske jag hittat en bättre plats för den nu. Den kommer från hög höjd i Nepal, så man tycker att den borde ha en viss vana vid vinterkyla.